Klev på tunnelbanan vid Rådmansgatan i morse och greppade en Metro. Där dök Göran Greider upp på sidan 6 i sin sedvanliga kolumn. Självklart har han fångat upp hanteringen av Lissabonfördraget i sin text. Hela kolumnen är en hyllning till centerpartisten Sven Bergström som vågar trotsa Maud Olofssons partipiska och i riksdagens omröstning säga nej till fördraget.
Precis som Göran Greider är jag positiv till EU och jag går nog längre än honom i min syn på EU. Jag kan inte ens säga att jag är negativ till ett fördjupat samarbete inom EU även om det trycker tillbaka den "heliga" nationalstaten. Vad jag vill lyfta fram i Greiders text är dock det medborgarförakt riksdagsbeslutet kring Lissabonfördraget innehåller. När ett av Sveriges viktigaste beslut på mycket länge ska fattas tillåts inte medborgarna vara med. Själv hade jag föredragit en folkomröstning precis som på Irland. Är det för mycket begärt så skulle riksdagen fattat beslutet efter 2010 så att vi kunde göra en valfråga av temat. Istället trycks nu förslaget igenom och inte en enda sosse vågar rösta nej i frågan trots att alla vet att Lissabonfördraget delar partiet på mitten och skapar en klyfta till LO-Kollektivet.
Slutligen kan jag därför själv inte heller göra någonting annat än att ge min eloge till Sven Bergström för att han sparkat Maud Olofsson och etablissemanget på smalbenet. Personligen ska jag ta mig en guiness för Irland och hoppas att de röstar "fel" igen om de tvingas tillbaka till valurnorna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar