Folkrörelsen behöver ett crazy gang

Sitter på morgontimmarna och laddar för att se mitt älskade AIK i cupfinal på Råsunda mot IFK Göteborg. I år finns det alltså en chans att ta dubbeln och gör vi inte det så har vi i alla fall vunnit allsvenskan för första gången på elva år. Jag kan här inte låta bli att titta på AIKs lagbygge som helt präglas av mångfald och individuellt utrymme inom ramen för lagets gemensamma mål. En tränare som säger "-När vi kör så kör vi" men också "-Misslyckas du så försök igen".

Här finns det ett utrymme för folkrörelserna att lära sig av lagidrotten och i detta fall AIK Fotboll. Ivan Obolo, Flavio och Ortiz är en triangel av spelskicklighet, löpvilja och hårdhet från Sydamerika. Kenny Pavey är vilddjuret från Millwal och Daniel Tjärnström är någon slags svensk folkhemsidyll. Kryddan som blir det lilla extra är förorternas Bojan och Mutumba. Dessutom finns det utrymme för strulputtar som andra lag ratat men som har växt i klubben. Dulee Johnson och den flygande holländaren Hooifeldt är spelare som känt att de fått utrymme för att rikta kraften åt rätt håll.

Inom folkrörelserna måste det finnas utrymme för olikheten i temperament, styrka och metoder för att nå fram. En stark ledning som inte lägger sig i detaljer men som pekar med hela handen för att visa målet och identiteten. Ska en modern folkrörelse växa fram så krävs det fler Mutumba och Pavey. Det krävs också att de får utrymme samtidigt som det krävs en ledare som Mikael Stahre. -Hit ska vi (valet 2010) och "-När vi kör så kör vi" och "-Misslyckas du så försök igen". Vår utmaning är att skapa ett kollektiv som synliggör och ger utrymme för individen. Det är lätt att glömma bort att ett kollektiv alltid är ett antal individer, få eller många. Så varför inte våga släppa fram ett crazy gang i varenda folkrörelse så ser vad som händer... Eller som skånebandet Bob Hund säger "-Det okända är helt på min sida".....

Vad-Hur-Varför

-Vem sätter dagordningen i Sverige?
-Med vilka motiv sätter någon dagordningen i Sverige?
-Med vilka resurser sätter någon dagordningen för att gynna sina egna motiv?

Dessa frågor skulle alla svenskar börja dagen med innan nyhetsrapportering och annan media tillåts att pumpas in i venerna. I den fina akademiska världen kallas det för källkritik och är något för de lärda men om inte vi vanliga dödliga intar samma förhållningssätt är vi snart än mer lurade. Den viktigaste frågan är vem som äger våra tidningar, radiokanaler och TV-Stationer. Var får de sina pengar ifrån och på vems uppdrag arbetar de. Då skulle det nog bli alldeles klart för oss varför det inte letas efter några skandaler bland de borgerliga politikerna. Vi skulle också kanske förstå varför förorten och landsbygden beskrivs som onormala företelser i förhållande till normen. Det vill säga storstadens inre kärna eller dess nära villaområden. Kanske skulle vi också förstå varför muslimerna fick överta kommunisternas roll som bärare av all jordens ondska i det globala perspektivet.

Svensk media är idag till stora delar styrd av kapitalet. Samtidigt jagas SVT och Sveriges Radio så fort de uttrycker en annan åsikt än vad som beläggs i den nyliberala morgontidningen Dagens Nyheter. Den här diskussionen har jag hört sedan i början av 1990 talet men ingenting händer utan tvärtom så förvärras situationen och media bidrar på alla sätt de kan till att hänga ut muslimer, stigmatisera förorten och att hylla kapitalet. Det enda som händer bland de många som tvivlar är att föraktet mot media ökar så till den milda grad att många helt slutat konsumera nyheter. Och det är i detta vakum nu Sverigedemokrater och andra avskum hämtar energi och skapar sig utrymme.

Jag tror nu att vi kommit till den vändpunkt där medborgarjournalistiken kommer att växa sig starkare. Ett exempel på detta är ett underbart gäng unga människor i Husby som nu bygger upp nättidningen www.megafonen.se . Här finns framtiden för dem som inte duger som de är på Sveriges medelklassmätta nyhetsredaktioner. Eller på de redaktioner där journalister med civilkurage och lite allmän moral hela tiden tvingas kompromissa med sina ideal för att inte bli sönderredigerade eller sparkade. Megafonens syfte är bland annat att visa den bild av Husby och de närliggande Järvaområdena som den vanliga median inte vill visa. Frågan är bara varför de inte vill visa den positiva bilden av förorten och vem som tjänar på att det inte görs.

Varför ersätta ungdomsarbetslöshet med ungdomsslaveri

Nu är Maud Olofsson i farten igen och den här gången är det ungdomarna som ska straffas för att arbetsmarknaden inte fungerar. Nu ska det införas ungdomslöner som ska gälla i ett år och ge mindre än två tredjedelar av en riktig lön. Enligt beräkningar ska ungdomar leva på ca 8000 kronor i månaden efter skatt.

Min osökta fråga är varför ungdomsarbetslöshet ska ersättas med ungdomsslaveri. Varför ska någon leva på en lön som inte ens täcker månadskostnaden för boendet och lite mat på bordet. Jag blir bara provocerad och tackar min lyckliga stjärna att jag närmar mig 40 års strecket. Den politik som alliansen står för är tydligen helt och fullt till för rika svenska män och alla andra ska betala. A-kassan har inte bara sänkts, den har havererat, lönegapet mellan män och kvinnor ökar, ungdomsarbetslösheten ökar och sen nu det här. Lägg sedan till en politik där de segregerande faktorerna börjar visa tydliga resultat på arbetsmarknaden och inom närvården i förorten.

Maud Olofsson tycks inte tänka alls. Hennes förslag är nu alltså att ungdomar under ett år ska jobba under en slavlön för att sedan få avtalsenlig lön. Vilka incitament hade hon tänkt ska förhindra att arbetsgivarna efter tolv månader inte sparkar ut slaven och tar in en ny på tolvmånaderskontrakt. Kära läsare jag förstår att den rödgröna alliansen leder stort i åldersgruppen 18-25.

Täby och Tibble på defensiven

Jag har med glädje de senaste åren haft kontakt med Camilla Salomonsson och flera andra inom nätverket Gemensam Välfärd. Jag har också med spänning följt det arbetet som oppositionsrådet i Täby Conny Fågelström (s) gjort bl a kring ärendet med avknoppningen av Tibble Gymnasium.

Slutsatsen jag kan dra av det är att det finns ett antal människor som vågar stå upp för den gemensamma välfärden i vårt avlånga land. Detta då det inte minst i Stockholm sker utförsäljningar, ombildningar och avknoppningar med ideologiska förtecken. Högeralliansen driver frågan som vilken sekt som helst och det den enda dogmen är "Staten ska inte äga".

Nu har i alla fall Conny Fågelström och alla andra Täbybor med ett visst civilkurage fått en liten revansch. Täby kommun backar nu från priset som sattes 2007 då ett väl fungerande kommunalt gymnasium skänktes till skolans rektor för nio miljoner kronor. Detta trots att alla visste att värdet förmodligen kunde mångdubblas. Den linjen slogs också fast i kammarrätten i våras. Nu står Täbys moderater med byxorna nere och förhandlar med skolans rektor om att skolan ska betala ytterligare 6.6 miljoner kronor som kan gå till välfärd i Täby kommun. Detta är förstås kaffepengar mot vad skolans lycksökande ledning borde betala för ett varumärke som Tibble Gymnasium men det är en viktig principfråga.

Nu när Täby kommun och Tibble Gymnasium är på defensiven vill jag därför slå ett slag för nätverket Gemensam Välfärd. De har under oktober dragit igång en budkavle för ett stopp för alla de privatiseringar som moderaterna hittar så fina namn för. En budkavle som ska pågå hela vägen fram till valet 2010. För några år sedan sa man stopp till den sanslösa privatiseringen i Trondheim. Det blev startskottet för den idag respekterade Trondheimsmodellen och det förde Arbeiderpartiet tillbaka till makten. En position de har kvar även denna mandatperiod.

Aldrig

Funderar över vad som händer i vårt nya Sverige. Fick nyligen ett mail från Rolf Nilsson som är ordförande i Stockholms hemlösa. När jag läser vad han skriver så förstår jag både hans frustration och den situation som tusentals hemlösa befinner sig i. Lösningen på hemlösheten tycks aldrig vara att skapa fler bostäder utan snarare att diagnostisera och därmed skuldbelägga de som är utan bostad. Den senaste idiotin är ett akademikercenter som ska avhandla hemlösheten. Kan bara inblilla mig hur många välmående medelklassmedborgare som får jobb där. Frågan är bara om hemlösheten blir mindre? Svaret på den ledande frågan är förmodligen nej.

Samtidigt läser jag på Barbro Engmans blogg, hon är ordförande för Hyresgästföreningen, och där hittar jag ett inlägg där hon beskriver hyresrättens låga värde idag. Hon citerar flera politiker runt om i landet som beskriver hur man måste blanda upp hyresrätten med andra boendeformer så att människorna som bor där får träffa "riktiga" människor. Detta är en horibel beskrivning och Barbro Engman lyckas också avslöja det riktiga skälet till att många politiker vill ombilda hyresrätter till bostadsrätter. De vill få loss pengar genom att sälja ut hyresrätten.

Själv bor jag i hyresrätt och tänker aldrig varken skämmas för det eller på något sätt medverka till att den som är hemlös inte kan få en lägenhet. Med en fungerande bostadsplanering så skulle alla som vill kunna få en hyresrätt, bostadsrätt eller egnahem. Lägg alla pengar som satsas på hjälpinstanser för hemlösa på att planera för bostadsbyggande till samma målgrupp. Satsa pengar på att följa den demografiska utvecklingen så att vi vet hur många bostäder som behöver byggas. Renovera miljonprogrammet så att alla idag befintliga bostäder där är beborliga även om tio år.

Min vädjan till er som läser detta är att ni inför valet 2010 ställer krav på en konkret plan för bostadsbyggandet. Ställ också krav på att hyresrätten, bostadsrätten och villan beskattas på ett jämbördigt och rättvist sätt. Ställ också krav på att kommunala bostadsbolag ökar jämställdheten mellan män och kvinnor i sina ledningsgrupper. Då kanske chansen ökar att vi börjar bygga för människor igen. All form av mångfald krävs i bostadsbolagen om allas behov ska kunna tillgodoses på ett vettigt sätt. Det gäller naturligtvis ledningsgruppernas och bolagsstyrelsernas sammansättning efter ålder, klass och etnicitet. Den modige vågar kanske t o m släppa in hyresgäster i styrelsen för de allmännyttiga bolagsstyrelserna.