När drömmarna är för vackra.........................

Har ni någon gång funderat över varför det känns så jävla svårt att gå i mål. Själv har jag funderat på det i snart 40 år. Sedan i söndags har jag dessutom haft förbannat ont i ryggen så funderandet har haft stort utrymme bara för att åtminstone hålla hjärnan igång.

-Vad är det för fel på mig? -Varför blir jag inte nöjd? -Varför jagar jag ständigt applåder?

Ni vet sån där allmänt jobbig självscanning på hobbybasis. Eller bara för att trycka till sig själv lite extra. Kom plötsligt att tänka på Ulf Dageby och låten Gallret. När avståndet mellan de vackra drömmarna och den fula verkligheten blir för stort så uppstår någonting olidligt. Du sitter bakom gallret.... Men konstigt nog så när man har torkat tårarna, brukar man kunna lirka sig ut..