En måndagsmorgon i livet....
Kliver ur sängen och beger mig ner till Figges konditori i Edsberg. Träffar en gammal kompis så det blir en kaffe extra, något jag snart ska få ångra. Vi snackar lite skit, stämmer av läget bland en del gemensamma bekanta och så tack & hej. Dagens schema säger mig att jag ska vara i Solna nån gång efter tio för att bygga lite nätverk och se hur landet ligger.
Redan när jag lämnar Figges känner jag att en toalett inte vore helt fel men eftersom jag är både född och uppvuxen i Edsberg så vet jag att det inte går att göra något åt det i min del av världen. På helgerna smyger folk ner och pissar på Edsbergsskolan men att göra det en måndagmorgon kan nog leda till ett åtal för pedofili. Jag konstaterar snabbt att jag får uträtta mina behov när bussen tagit mig till Sollentuna station och pendeltåget. Väl inne på Sollentuna station ser jag att man måste be personalen i spärren att öppna luckan, och det kostar fem spänn. Problemet är att det inte finns en jävel i luckan.
Okej så jag väntar på pendeln med ett smygande magknip som alltid hemsökt mig om mina behov är tillräckligt starka. Tanken säger mig att jag ännu inte uppnått den aktningsvärda åldern att jag inte ska kunna hantera att vara pissnödig i en kvart till. Tåget kommer och jag försöker hålla god min i en konversation med en ytlig bekant som dessutom träffar en granne. Jag får en del frågor om vilka TV-Kanaler som sänder vilka fotbollsligor och jag lyckas svara utan att bli våt om benen. Väl framme vid Solna station gör jag personbästa upp för rulltrappan bara för att mötas av en röd jävla skylt på muggdörren som säger "Felanmäld".
Nu börjar det bli kris och jag tänder en cigg bara för att skingra tankarna. Jag börjar min promenad bort mot Solna centrum. Jag ska till ABF huset på Skytteholmsvägen men inser att Solna Centrum måste ha en toalett och det ligger på vägen. Väl inne i centrum börjar jag leta. Det finns allt utom toaletter och nu börjar jag bli pissed off på hela samhället. Just då dyker det upp en stackars tonårstjej som säljer elavtal till något nytt mirakelföretag. -Vill du tjäna pengar och teckna ett nytt avtal frågar hon. -Kan du hjälpa mig hitta någonstans att pissa så ska jag ta vilket jävla elbolag du vill svarar jag och ler. Hon ser först förvånad och nästan rädd ut men sen ler hon medlidsamt och jag inser att även hon måste ha varit pissnödig någon gång i livet. Just i detta läge visar gud att han/hon verkligen finns och jag hittar en handikapptoalett. Det kostar fem spänn och in kommer jag på Nordeuropas skitigaste och äckligaste toalett men just denna morgon hade jag kunnat befinna mig var som helst bara för att få uträtta mina behov.
Nypissad och med en nästan euforisk känsla lämnar jag Solna Centrum för Skytteholmsvägen. Då börjar jag bli riktigt irriterad. Alla politiker, bostadsföretag, poliser och socialarbetare pratar sig hesa om trygghet. Dessutom tar de människorna som gisslan och hävdar att de är rädda. Allt detta görs för att få sälja säkerhetsdörrar, sätta upp kameror och stifta FRA-Lagar. Om det är något som hotar tryggheten i ett samhälle är när enkla simpla samhällsfunktioner slutar att fungera. Och min pissnödighet har just förvandlats till en metafor över ett samhälle som monteras ner och havererar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar